Kvinnoroller

Den 14 februari skrev jag om manliga litterära karaktärer jag fastnat för, och i dag, den 8 mars, tänkte jag hylla några kvinnliga favoriter ur filmens värld – rollfigurer som inte bara existerar som bihang till männen utan som står för något, gör något, vill något, eller bara går sin egen väg. Genom åren har jag kommit att älska många unga och gamla, roliga och coola, knepiga och kloka kvinnor på vita duken – från Elvira Fattigan i Dunderklumpen, hon som är fattig på pengar men rik på visdom, till Rosemary Woodehouse i Rosemarys baby, som söker sanningen i en svekfull omgivning och slåss för sitt barn, trots att det visar sig att pappan är Djävulen själv.

Här är några andra egensinniga filmkaraktärer som har förblivit mina vänner, kvinnor jag gärna återvänder till och inspireras av:

Ms Darbus i High School Musical – färgstark och hängiven dramalärare som hatar mobiltelefoner och försvarar sin teater inför skolans alla sportfånar.

"And while we are working, let us probe the mounting evils of cell phones ... Perhaps the most heinous example of cell phone use is ringing in the theatre. The theatre is a chapel of arts, a precious cornucopia of creative energy." 

Morticia Addams i Familjen Addams – kombinerar passion och ömsinthet på sitt eget vis samtidigt som hon stickar tröjor med för många ärmar, frågar om gästerna vill ha salt, peppar eller cyanid till maten och klipper av alla rosor och sätter taggiga stjälkar i vas.

"Life is not all lovely thorns and singing vultures, you know." 

Sarah Connor i Terminator 2 – ensamstående mamma som kämpar för att rädda världen och betraktas som galen fast hon är den enda som vet hur allt ligger till.

"Watching John with the machine, it was suddenly so clear. Of all the would-be fathers who came and went over the years, this thing, this machine, was the only one who measured up. The Terminator would never stop. It would never leave him. It would never hurt him. It would never shout at him or get drunk and hit him. Or say it was too busy to spend time with him. And it would die to protect him. In an insane world, it was the sanest choice." 

Allison Reynolds i The Breakfast Club – vilsen men klarsynt tjej som äter mackor med flingor på, dekorerar sina teckningar med mjäll och sätter fingret på den dubbelmoral som fortfarande får kvinnors sexualitet att förvandlas till ett problem. 

"Well, if you say you haven't, you're a prude. If you say you have you're a slut. It's a trap." 

Helena Ekdahl i Fanny och Alexander – pensionerad skådespelerska och matriark som talar med barnbarnen om livet, döden och konsten, gärna sover en stund i korgstolen på verandan och inte glömmer bort att drömma.

"Nu ska jag tvätta mig, sminka om mig, sätta upp håret och sätta på mig korsetten och sidenklänningen. En gråtande, kärlekskrank kvinna förvandlar sig till en samlad farmor. Vi spelar våra roller, somliga spelar dem slarvigt, andra spelar dem med omsorg. Jag hör till den senare kategorin."