2011-11-03

Uppvaknande

I natt blev jag väckt av att jag hade en – tro det eller ej – metafor i huvudet. Och inte vilken metafor som helst, en riktigt tillkrånglad en var det också. Man kan verkligen undra varför. Var kom den ifrån? Vad betyder den? Ville den säga mig något och i så fall vad?

havets skjutdörrar av kopparvit asfalt

Sådan var den, metaforen. Helt surrealistisk och skum. Jag bara vaknade, pling, mitt i natten och så stod den där inför mig som en uppenbarelse. Inte som en synlig bild, alltså – jag har faktiskt svårt för att föreställa mig hur det där skulle te sig rent visuellt – utan som en mening, helt enkelt, med ord.

4 kommentarer:

Gabrielle Björnstrand sa...

Ja - och där innnaför: Atlantis!

Anonym sa...

Helena, ville här bara säga att min lilla debattdikt hos Håkan Lindgren inte alls på något sätt var riktad mot dig, utan endast en reaktion på Charlottes trista retorik. Dikten var byggd på samplingar endast från hennes kommentarer.

Vänligen,

Gunnar Strandberg

Helena Looft sa...

Hej Gunnar, ingen fara, jag förstod det. Och såg också samplingarna, jag tyckte det var kul gjort.

Helena Looft sa...

Alltså, när jag skrev att dikten fångade min känsla av att vara förbrytare i debatten, så menade jag ju att jag kände mig anklagad av Charlotte och att det var det du fick fram.